Oron gnager
Oron sitter där hela tiden, som en nål i ögat och det är få dagar som allt flyter på och det bara känns bra. Dom dagarna är underbara, då känner jag i hela kroppen att allt kommer gå vägen och bebisarna kommer födas friska runda och goa och vi slipper tillbringa sommaren på neonatal. Jag vet att chansen är minimal men när jag är där i tanken så blir allt så mycket lättare. Jag har bara gått ca 57% av graviditeten och är ändå glad för varje dag jag får behålla mina barn i magen.
Sen dagen jag visste att jag var gravid har jag oron vart starkare än alla andra känslor. Det är snart fem månader sedan och jag längtar så galet mycket tills detta är över. Och sedan behöver jag aldrig någonsin tänka på att försöka få barn igen, inga mer ivf-försök och aldrig mer denna hemska oro som gnager sönder mig.
